En annan sorts kärlek

Oftast när vi pratar kärlek tänker vi på den mellan två partners. Eller möjligen den mellan förälder och barn. Men det finns en kärlek som vi inte pratar om så ofta och det är kärleken som finns mellan vänner. Sina vänskapsrelationer är något som ger en extra krydda. Det är något som alltid ska ge båda parter energi. En vänskapsrelation kan vara lika destruktiv som vilken annan relation. Att bryta upp från en vänskap kan vara lika jobbigt och sorgligt som vilket annat uppbrott. Men ibland behöver man bryta upp för att fortsätta att växa.
En bra vänskapsrelation är en relation där båda parter får lika stort utrymme. Man växlar om att få ta plats men att växla är aldrig på bekostnad av varandra. Det är en kravlös relation där man ger varandra trygghet att få vara precis den personen man är och det är ok. Man har tillåtelse att få visa alla sina sidor och känslor. Man kan skratta och gråta. Man vet om att man finns där för varandra i vått och tort.
En riktigt bra vänskapsrelation är helt krav- och prestationslös men samtidigt alltid tillförlitligt. Man vet att ens vänner alltid finns där även om man kanske inte svarar varandra direkt. (Det blir extra tydligt när en av ens vänner bor på andra sidan jordklotet). Ens vänner är som ens familj. De finns där i vått och torrt. Man har lika lätt för att skratta och gråta i varandras sällskap.

 

Vilka olika sorters kärlek tänker du att det finns?

You’re not lost, you’re here

Detta var namnet på en restaurang jag gick förbi i Gent och jag verkligen älskar namnet. Det fick mig att börja tänka.
Klart som tusan att man inte är borta är man är på plats. Du är oftast precis där du ska vara just när du ska vara där. Ibland kanske man inte alltid förstår varför man är just precis är där man är, man kanske inte ens vill vara där. Men man är där man är av en anledning. Du har något du ska lära dig av situationen eller platsen som du är på. Att vara på en plats kan ju innebära två olika saker. Antingen är du på en plats och älskar att du är där eller så är du på en plats och längtar till en annan plats. Om du är på din rätta plats så har du väldens bästa morot för att se till att få stanna kvar på din plats. Längtar du bort så har du med världens bästa morot att få söka dig till nya platser för att hitta din plats. Du får ge dig ut på upptäcktsfärd. Glöm bara inte att stanna upp och reflektera över lärdomarna du fått på vägen.

Vad tänker du på när jag sägar: You’re not, lost you’re here

Framgångsrik

Att vara framgångsrik kan man ha många åsikter om. Man kan tolka in mycket i ordet framgångsrik. Ibland tolkar man in status i ordet framgångsrik. Att du kan mäta på hur framgångsrik du är utifrån vilken titel du har i ditt jobb, det kan vara att visa upp att du bor i ett område som ger status. Det kan vara vilket bilmärke du kör. Det kan vara att du visar upp att du har pengar. Kortfattat, du visar upp en status utifrån materiella föremål. Men har du tänkt på att framgångsrik inte är kopplat till din materiella status eller din jobbtitel. Det innefattar så mycket mer. Att vara framgångsrik för mig att vara sann mot sig själv. Att man lever ett liv som går i linje med dina behov och drömmar. Det är helt ok att drömma om en fin bil eller en lyxig bostad eller för den delen att ha den. Men skillnaden är när du jagar dessa saker när du strävar efter detta för du anser att du behöver bekräftelsen från andra. Du kan även vara framgångsrik om du lever ett liv där du inte gör något alls för det är det som du drömmer om. Så att vara framgångsrik är ingen man kan mäta och jämföra sig med andra om. Att vara framgångsrik är att vara sann mot sig själv. Att leva ett liv utifrån sina egna behov och drömmar.

Framgångsrik kam man endast mäta genom sin egen tillfredsställelse och hur nöjd man är med sig själv.

När jag började skriva detta inlägg inser jag att jag har mycket att arbeta med mig själv om min egen värdering om att vara framgångsrik. Jag inser att jag som norm tänker att bostadsyta, yrkesval och inkomst bedömer om du är framgångsrik eller inte. Sedan så lägger jag inte så stor vikt vad andra väljer så länge de är nöjda med sina val. Men jag styrs själv av dessa saker för att bedöma min egen framgång istället för att se min egen framgång i de val jag gör som är bra för mig själv.
Vad är framgångsrik för dig?

Vintermörker

Nu är det som mörkast ute. Här i Göteborg har det regnat ganska mycket med vilket också påverkar mörkret till att det uppfattas som ännu mörkare. Men vad händer då när det är så här mörkt? Vi är ju olika på hur känsliga vi är för mörker. Så när mörkret lägger sig så kan vi bli vinterdeppiga. En del personer solar i solarium, andra käkar D-vitamin och en del åker på solresor.
Jag vill göra allt, nästan, jag solar inte, men det jag gör är annat. Det finns vissa saker som mörkret uppmuntrar och det är återhämtning. Så jag älskar mörkret för det verkligen uppmuntrar till återhämtning. Och du kan alltid välja hur du ska se på mörkret. Antingen tycker du lite synd om dig som bor här i mörka norden eller så ser du möjligheten över att du bor här. Jag väljer att se på mörkret som min vän.
Återhämtning innebär att jag tänder levande ljus när jag är i köket. Jag älskar att mörkret ger en naturlig paus och uppmuntrar till att vara hemma och umgås, kolla på film och bara vara. Att vila ger energi. Men lika väl som att man vilar sig till energi så kan man också aktivera till sig energi. Eftersom jag sitter inomhus om dagarna är det oftast mörkt både när jag går och kommer hem från jobbet. På helgen försöker jag då göra saker som innebär att jag kan vara utomhus. Det kan vara en promenad, det kan vara en fika på ett favoritkafé vid ett stort fönster eller något annat som ger både rörelse och energi. Sedan kommer advent och man kan pynta och tända ännu mer lampor vilket ger ännu mer ljus och avslappning.

Vad tycker du om vintermörkret?

Irriterad

Vi har ju alla känslor, oftast lägger vi en stor värdering på vilka känslor som är bra och dåliga. Men alla känslor har tillåtelse att få finnas. Idag tänkte jag skriva om irritation. Irritation är definitivt en känsla som anses vara obra.
Men när du är irriterad så har du en signal på at något inte är som det ska. Din irritation är ett tecken på något. Oftast är det något som gnager dig och inte känns bra. Man kan se irritation som skoskav. Du får skoskav för att skon inte passar och att man försökt anpassa något unikt efter något som är standardiserat. På samma sätt fungerar irritation. Du blir irriterad för det är något som inte passar och man kanske försökt anpassa sin egen unika personlighet till något som skall passa alla. Irritation är ett tecken på att något skaver. Sedan gäller det att lista ut vad det är som skaver. Irritationen kan komma från många olika källor. Första steget är att kolla på sina egna basbehov. Är du hungrig? Brukar du slarva med kosten? Eller är du trött? Du kanske slarvar med din sömn? Eller har du inte rört på dig som du behöver göra? Om alla dessa rutor på din checklista är ikryssade så är det att gå vidare i detektivarbetet. Är du stressad? Har du för mycket att göra på jobbet? Får du inte det utrymmet du behöver hemma?
När du kommit på vad det är som gör att du är irriterad. Gör något åt det. Lägg inte på ett plåster bara. Återigen tänk som med skoskavet, vissa skor kommer aldrig att passa dina fötter, släng dessa skor istället för att konstant ha ont.

När du är irriterad, vad saknar du då?

Vänner

Har ni tänkt på hur viktigt det är med vänner. Vänner kommer i alla olika former och de kan komma och gå genom ens liv. Och bara för man föddes och växte upp på ett ställe är det inte samma sak som att man automatiskt måste vara vänner. Då är man bekanta snarare. Och man kan ha väldigt roligt tillsammans med bekanta också.

Men vad kännetecknar en vän? För mig är det en person som man alltid har något att prata om. Att man kan skratta och gråta i varandras sällskap. Att man alltid är trygg att säga vad man tycker och tänker. Att man ibland inte alltid ens behöver prata utan det räcker med att just vara. En vän är en person som alltid stöttar och utmanar. Man kanske inte alltid är överens men man respekterar alltid varandras åsikter.

Några av mina bästa vänner är personer som korsat mina vägar på senare år. Vi har inte känt varandra länge om man tänker i tid men på ett djupare plan så vet jag att vi finns där för varandra oavsett. Varje samtal gör att vi växer. Och dessutom kan man avgör sinnesstämningen på varandra på bara ett hej i text. Kopplingen mellan oss är stark.

Vad är vänskap för dig?

Vad är romantik?

Är ni som jag och en rejäl sucker för amerikanska romatiska filmer? När man kollar på dessa filmer så är romatiken så enkel. Du träffar din drömpartner. Han (det är alltid steriotypa roller) uppvaktar sin drömkvinna som han typ räddat från att bli överkörd av en buss eller något liknande. Han uppvaktar henne med blommor, bjuder på middagar. De går på promenader osv innan han faller ner på knä och friar med en stor diamantring.
Men är det detta som är romantik egentligen?
Jag tror faktiskt inte det. Romantik är så mycket mer. Det är allt möjligt. Men en sak som jag uppfattar som äkta romantik är saker som man gör som är genuina. En av de mest romatiska sakerna jag varit med om när min partner plockade blommor på vägen hem från jobbet en dag. Men då pratar vi gester, romantiska gester. Det finns en romantik i vardagen med som är minst lika viktig som gesterna. Vardagsromantiken är ett sätt att visa omtanke och visa sin uppskattning för en annan person.
Vad är det mest romantiska sakerna jag vet i vardagen? Det är när saker händer utan att jag ber om det. Det kan vara att min partner har köpt med mat efter jobbet, att det finns frukost hemma när jag kommer hem sent om kvällarna från resor.

Det är något jag lärt mig de senaste åren. Jag trodde innan att romantik var uppvaktning och något som jag längtade efter men inte trodde på. Nu vet jag att romantik finns men att det inte är i den formen jag trodde det skulle vara. Romantik är så mycket mer. Romantik är ett sätt att visa uppskattning för sin partner. Det är ett vardagssakerna som skapar romantiken.

Vad är romantik för dig?

Att bara vara hemma

På sistone har det hänt massor. Vi har flyttat, jag har arbetat mycket och dessutom varit på resande fot. Efter att vi flyttat så fokuserade jag väldigt mycket på att så snabbt som möjligt komma i ordning här hemma så vårt hem kan vara en plats för återhämtning. Den strategin var riktigt jobbig när vi packade upp men har lönat sig denna helgen.

Det har varit en helt underbar helg där det enda måstet har varit att handla och laga mat. Jag har tidigare aldrig förstått mig på de personer som sagt att de längtat efter att bara vara hemma och laga mat men nu förstår jag det. Hemmet är min borg och min plats för återhämtning. Det är mitt ställe där jag har tillåtelse att bara få vara. Det är min plats där jag får vara jag utan fasader. Det är mitt ställe där jag är skyddad att få vara jag.

Min favoritplats här hemma är vårt sovrum. Jag ska aldrig mer underskatta lyxen att få ha ett eget rum igen. Det är platsen jag drar mig undan till när jag vill vara i fred. Det är platsen där jag känner mig mest kreativ på. Eller som idag, platsen där jag får bota min förkylning.

Vart har du din favoritplats?

Vila

Vila är något underskattat. Jag kan ärligt erkänna att jag är urkass på att vila. Min sambo däremot han är jätteduktig på detta. Och jag är så avundsjuk. Jag skulle med vilja kunna vila så bra som han kan. Vila kan man göra på olika sätt. Tänk dig när du tränar. Om man tränar intervaller så kan du ha en aktiv vila, dvs du sänker tempot och kanske går i lugnt tempo tills det är dags att köra för fullt igen. Jag älskar att promenera som aktiv vila. Sedan har man den passiva vilan. Till detta räknar jag sömn, ligga på soffan, meditation, helt enkelt saker som man gör när man är stilla. Men på sistone har jag kommit på att saker som också tillhör vilan är när du kopplar bort hjärnan även om kroppen rör på sig. För mig är att diska en sorts vila. Där använder jag inte hjärnan utan det går rent monotont.
Vad händer då när vi inte tar oss tiden att vila? Förutom att vi späder på stressen som vi har i kroppen genom att aldrig få gå ner i varv. Vi blir känsligare och känsligare för sjukdomar då immunförsvaret sänks. Vi får sämre och sämre ork, man kanske fortsätter träna och köra på men istället för att få en bättre kondition så blir man flåsigare. Det är snarare så konditionen blir sämre än bättre. När man inte får sin vila så kan det också påverka humöret. Istället för att vara glad och positiv så blir du lättstött och sur. Du kanske inte alltid tycker saker är roligt som du egentligen tycker är kul. Du blir gnällig och inte så kul att ha att göra med.

Så vad behöver du för att få vila? Vad innebär vila för dig? Vilken sorts vila behöver du?

Ibland behöver man vänta in själen så den också hinner upp för backen.

Ens kropp är styrd av två olika saker. Hjärnan och hjärtat. Nu går jag inte in på hur det funkar rent fysiologiskt utan den subjektiva funktionen som jag kommer beskriva på mitt sätt. Hjärtat styr våra intentioner. Hjärtat är vår själs röst och den är inte alltid så högljudd. Snarare pratar vårt hjärta med en ganska tyst röst och viskar fram sitt budskap. Hjärtat är inte alltid heller så klart i sitt budskap. Det kan uttrycka sig ganska flummigt och rörigt. Hjärnan däremot styr våra egon. Det styr vad vi vill ha och är ganska logiskt och klart i sitt budskap. Hjärnan är dessutom ganska högljudd och talar väldigt klart och tydligt om vad den önskar sig.

Ganska ofta så talar inte hjärnan och hjärtat samma språk. Och hjärtat lyssnar på hjärnan men hjärnan lyssnar inte på hjärtat. Hjärnan har inte tid att lyssna på så långsamma resonemang som hjärtat har. Och hjärtat har inte alltid orken att tjata emot den påstridiga hjärnan.

Men man kan se den här kampen som när du springer uppför en backe. Du kanske har muskler och vilja (hjärna) som springer enkelt uppför men fortfarande så blir du andfådd och behöver stanna upp för att hämta andan (hjärtat). På samma fungerar vår kommunikation mellan hjärta och hjärna. Hjärnan behöver stanna upp och låta hjärtat hänga med i resonemanget. Hjärtat å andra sidan kan behöva tuffa till sig och stå för sin åsikt och prata högre än hjärnan. Exakt hur detta går tillväga gör vi på olika sätt. Jag brukar boka in mig själv på andhämtningspausar. Små tillfällen då jag bara ska andas och tillåta mig att känna mina känslor. Det är då som min hjärna och hjärta har chans att få vara överens om vad vi vill.

Vad är ditt bästa tips för att vänta in själen så den med hinner upp för backen?

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta